it's your loss

Har lagt ytterligare en hektisk vecka bakom mig. De senaste tre dagarna har dock varit underbara. Mini-Hoben i torsdags var galet rolig, och att du skäms är bara bra. Det borde du. Det var långbord och öl för hela slanten, och vilket skålande sen. Vi ägde stället i tyskhet! Sen att en och annan sejdel gick sönder var en annan femma. När kalaset var slut gick jag och Riikka hem och hade "efterfest", vilket innebar att prata fram till kl 4 på morgonen och gråta lite. Det är vid sådana stunder man inser att gamla "vänner" gått ur ens liv och lämnat plats för riktiga vänner. Riktiga och ärliga och alldeles underbara. Ja, det är onekligen så. Du och jag betydde så lite att du valde att gå, och en sådan människa kan aldrg ha varit min vän från första början.

Fredagen var också allmänt skön utan att det hände något speciellt. Träning, lite skolarbete och så en kaffe i solen på det. På kvällen gjorde jag mig själv supersnygg i Photoshop och man blir faktiskt lite ledsen då man inser att man faktiskt inte ser ut så. Det var längesen jag haft en så skön och lugn kväll ensam hemma och den där ångesten som annars kan krypa sig på hade gått och lagt sig tidigt.

På lördag var vi ute vid havet. Ja alltså, havet var det ju även om man inte såg horisonten på det :) Det var cykel och longboard ut och sen picknick på en filt vid klipporna. En del badade, andra grillade och en tredje försökte plugga. Senare på dagen var det pub-labbet som gällde och istället för att göra mig snygg blev jag bara fulare. 90 år gammal är svårare än man tror. För att avsluta en fin dag gick vi till Pappa Grappa för en himmelskt god pizza och vandrade sedan vidare till Bishops Arms för en, och kanske två öl.

Och nu sitter man här lite arg över att man försummat pluggandet ända till dagen innan duggan. Men, oh bother! Det kommer gå fint ändå, det vet jag. Jag kanske dessutom fått upp ögonen för en ny människa denna vecka. Jag ska ge det ett försök.

Just nu: Detektivbyrån - Kärlekens alla färjor

Bisous.

förfärligt förfall

Det är svårt att se någon förfalla på det här sättet. Någon man känt så väl, någon som känt varje liten del av dig och som tyckt om varje liten del av dig som nu bara hyser en massa hat. Och till vilken anledning, och till vilken nytta? Jag är så över detta kalla krig, dags att inse att du är förevigt förlorad.

how did we get from saying I love you

"It's a cold day for September" was all I thought to say,
when I saw you on the street the other day
And has something changed between us,
all the talk we made was small
But what do you say to someone
when they've heard you say it all?
It's an awkward conversation, in a most peculiar way

How did we get from saying "I love you" to "I'll see you 'round someday"
How did we get from saying "I love you" to "I'll see you 'round someday"

It seemed like only days ago, we had so much to say
Did we take it all for granted,
Did it all get thrown away
"It calls for rain this afternoon", you finally replied
And there was such a stuttering silence,
that I felt my mouth go dry
We'll just talk about the weather,
cause there's not much more to say

How did we get from saying "I love you" to "I'll see you 'round someday"
How did we get from saying "I love you" to "I'll see you 'round someday"

Has all the ice been broken,
all our surfaces been scratched
Have all the words been spoken,
have we finally met our match
Cause it's an awkward conversation, in a most peculiar way

How did we get from saying "I love you" to "I'll see you 'round someday"

?